FAWN – När andras känslor blir ditt ansvar
Att läka gamla överlevnadsmönster och skapa trygga relationer
Har du någon gång känt att du ständigt behöver känna av hur andra människor mår? Att du blir orolig när någon plötsligt blir tyst, svarar kort eller beter sig annorlunda? Kanske börjar du genast fundera över om du har gjort något fel.
Det här kan vara ett uttryck för en överlevnadsreaktion som kallas fawn.
Fawn är en stress- och traumareaktion där vi försöker skapa trygghet genom att anpassa oss efter andra människor. Vi blir till lags, undviker konflikter, skuldbelägger oss själva och tar ansvar för andras känslor, ofta på bekostnad av våra egna behov och gränser.
Mönstret kan utvecklas redan i barndomen, särskilt när vi växer upp i miljöer där tryggheten är beroende av föräldrarnas humör och reaktioner.
”Om du mår bra, då är jag trygg. Då kan jag slappna av och också må bra.”
Det som en gång var en överlevnadsstrategi kan sedan följa med in i våra vuxna relationer.
Fawn vid narcissistiskt och psykiskt våld
Fawn kan också utvecklas hos människor som lever eller har levt i relationer präglade av narcissistiska beteendemönster, kontroll och psykiskt våld.
När vi lever med en människa vars ilska, kritik eller humör snabbt kan förändras börjar vi anpassa oss för att undvika konflikter och känslomässiga bestraffningar.
Vi lär oss att läsa av ansiktsuttryck, tonfall och kroppsspråk för att försöka förutse den andra personens reaktioner. Kanske börjar vi väga varje ord, dölja våra behov eller be om ursäkt för sådant vi inte har gjort.
”Om jag bara säger rätt saker, gör rätt och inte gör dig arg, då är jag trygg.”
Vi försöker skapa trygghet genom att ta ansvar för den andra människans känslor, samtidigt som vi långsamt tappar kontakten med våra egna behov och gränser.
När vi börjar bära andras känslor
När man är i fawn skannar man ständigt av andra människor och försöker gissa hur de mår. Om någon är kort eller beter sig annorlunda går man lätt in i analys och börjar undra om man själv har gjort något fel.
Varför svarade hon så kort? Är han arg på mig? Behöver jag be om ursäkt? Har jag gjort något fel?
Vi försöker läsa av andra människors tankar och känslor, trots att vi egentligen inte vet vad som pågår inom dem. Kanske försöker vi också reparera relationer på egen hand, även när ansvaret behöver delas mellan två människor.
Vi försöker skapa lugn inom oss genom att först skapa lugn hos någon annan.
Att lära sig stå kvar i sig själv
En viktig del av att läka fawn är att börja skilja mellan våra egna känslor och andra människors känslor. Att förstå var vårt ansvar börjar och var det slutar.
Om någon svarar kort, blir tyst eller beter sig annorlunda behöver det inte betyda att vi har gjort något fel. Vi behöver inte omedelbart börja analysera, fråga eller försöka reparera något.
I stället kan vi öva på att stå kvar i oss själva, även när oron väcks. Vi kan känna osäkerheten utan att genast agera på den och låta den andra personen ta ansvar för sina egna känslor.
På så sätt börjar vi långsamt lära vårt nervsystem att trygghet inte behöver vara beroende av att alla omkring oss är nöjda.
Trygga relationer bygger på ömsesidigt ansvar
I en trygg relation behöver vi inte ständigt försöka gissa vad den andra personen tänker eller känner. Vi bygger tillit genom öppen och ärlig kommunikation.
Om jag blir ledsen, sårad eller missförstår något har jag ansvar för att uttrycka det. På samma sätt behöver den andra personen ta ansvar för att kommunicera sina känslor och behov.
Jag har själv fått uppleva hur läkande det kan vara när två människor vågar gå emot sina gamla mönster. I ett samtal med en vän valde vi båda att sätta ord på våra känslor och behov i stället för att anpassa oss.
Vi försökte inte läsa av varandras tankar. Vi pratade med varandra.
Vi vågade vara öppna, lyssna och mötas med respekt. Vi upptäckte att vi kunde vara oss själva och samtidigt vara i relation med varandra.
Hur kan vi läka fawn?
Att läka fawn handlar om att bli medveten om våra gamla överlevnadsmönster och långsamt skapa nya erfarenheter av trygghet.
Bli medveten. Lägg märke till när du börjar anpassa dig eller ta ansvar för andras känslor.
Stanna kvar i dig själv. Öva på att känna oro utan att genast agera eller försöka reparera något.
Släpp överansvaret. Påminn dig om att andra människor ansvarar för sina egna känslor och beteenden.
Uttryck dina behov. Öva på att sätta gränser och kommunicera öppet.
Skapa trygghet. Bygg relationer där båda tar ansvar för sina känslor och sin del av kommunikationen.
Att läka fawn handlar inte om att sluta vara omtänksam, empatisk eller kärleksfull. Det handlar om att sluta överge sig själv för att skapa trygghet hos andra.
Vi kan lära oss att vara nära andra människor utan att bära deras inre liv.
Jag har ansvar för mitt inre liv.
Du för ditt.
Och vi möts tillsammans i mitten av relationen. ❤️
Sussie Mellstedt
Coach
